lunes, 2 de noviembre de 2020

Así ha mejorado la atención médica en tratar la Covid-19

 Así ha mejorado la atención médica en tratar la Covid-19

PUBLICADo hoy 02/NOV 

Medicinas, métodos y oportunidad. Así ha aprendido la atención médica a tratar la Covid-19 más eficientemente.
– Hemos mejorado, absolutamente, dice el profesor y médico jefe Magnus Gisslén.

Mucho ha pasado desde que los primeros casos de Covid-19 aparecieron en los hospitales suecos la primavera pasada.

Al principio hacían falta tanto conocimiento como experiencia sobre cuales métodos de tratamiento funcionaban y cuales no. Inicialmente se usó, por ejemplo, medicación contra la malaria Cloroquina que había mostrado resultado promisorio en un estudio de laboratorio.

Más tarde se mostró que en el mejor de los casos era inefectivo, pero en el peor de los casos podía ser directamente dañino con problemas cardíacos agudos como consecuencia.

Cuatro descubrimientos

Magnus Gisslén, profesor y médicoo jefe del hospital universitario Sahlgrenska, eleva cuatro descubrimientos como especialmente importantes en el tratamiento de la Covid-19.

Uno temprano de ellos fue que esta infección virósica aumentaba fuertemente el riesgo de coágulos sanguíneos. Por eso hoy día casi todos los pacientes que solicitan atención médica a causa del coronavirus medicina anticoagulante.

– Un fuerte coágulo está asociado con peligro de muerte, así que allí hemos acortado definitivamente los tiempos de atención médica pero también salvado vidas.

Otra diferencia decisiva es el uso de cortisona y el conocimiento de cuanto se debe introducir. La cortisona tiene un efecto demostrado cuando se usa en pacientes que están afectados de fuerte inflamación, lo que a menudo sucede avanzado el proceso de enfermedad.

– Entonces sabemos que la sobrevivencia puede ser mejorada, pero si se suministra demasiado pronto puede tener al contrario un efecto negativo.

Mejor oxigenación

Un tercer descubrimiento que ha brotado es que la oxigenación de los pacientes puede ser mejorado si se colocan sobre el vientre y son atendidos en el así llamado decúbito ventral.

– Ésto ha obstruido que una cantidad de pacientes necesiten ser internados en cuidados intensivos pero tambi+en ha mejorado la atención de los que están en respirador.

Por último él eleva el uso de medicinas antivirales y en particular Remdesivir. Hoy día se suministra en forma de gotas y se ha demostrado que puede detener el virus y acortar la permanencia hospitalaria.

Las medicinas del futuro

Simultáneamente se realizan varios estudios de medicinas que se cree que pueden mejorar aun más la atención médica en el futuro, Se trata entre otros de antivirales en forma de pastillas. Si funcionan podrían ser suministrados a pacientes ya antes de que necesiten solicitar atención hospitalaria.

Además se realizan estudios de así llamados anticuerpos monoclonales , es decir anticuerpos artificiales que podrán suministrarse a pacientes enfermos.

– Parece promisorio hasta ahora, pero aún no tenemos resultados sobre si va a funcionar,

Extraído de la Televisión de Suecia(SVT)
Traducción de Ricardo Ferré


Så har sjukvården blivit bättre på att behandla covid-19

PUBLICERAD 

Läkemedel, metoder och timing. Så har sjukvården lärt sig att mer effektivt behandla covid-19.
– Vi har definitivt blivit bättre, säger professorn och överläkaren Magnus Gisslén.

Mycket har hänt sedan de första svåra fallen av covid-19 dök upp på svenska sjukhus i våras.

I början saknades både kunskap och erfarenhet om vilka behandlingsmetoder som fungerade och inte. Initialt använde man sig exempelvis av malariamedicinen Klorokin som hade visat lovande resultat i en labbstudie.

Det visade sig senare att den i bästa fall var verkningslös men i värsta fall kunde vara direkt skadlig med akuta hjärtproblem som följd.

Fyra upptäckter

Magnus Gisslén, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, lyfter fyra upptäckter som särskilt viktiga i behandlingen av covid-19.

En tidig sådan var att virusinfektionen kraftigt ökade risken för blodproppar. Därför får i dag nästan alla patienter som söker sjukhusvård på grund av coronaviruset blodförtunnande medicin.

– En kraftig propp är ju förenat med livsfara så där har vi definitivt både kortat vårdtiderna men också räddat liv.

En andra avgörande skillnad är användandet av kortison och kunskapen om när det bör sättas in. Kortison har en bevisad effekt när det används på patienter som drabbats av en kraftig inflammation, vilket ofta sker långt in i sjukdomsförloppet.

– Då vet vi att överlevnaden kan förbättras, men om man ger det för tidigt kan det tvärt om ha en negativ effekt.

Bättre syresättning

En tredje upptäckt som vuxit fram är att patienternas syresättning kan förbättras om de placeras på mage och vårdas i så kallat bukläge.

– Det har förhindrat att en del patienter behöver läggas i intensivvård men även förbättrat vården för dem som ligger i respirator.

Sist lyfter han användadet av antivirala läkemedel och i synnerhet Remdesivir. Det ges i dag i droppform och har visat sig kunna trycka tillbaka viruset och korta sjukhusvistelserna.

Framtidens läkemedel

Samtidigt pågår flera studier på läkemedel som tros kunna förbättra vården ytterligare i framtiden. Det handlar bland annat om antivirala läkemedel i tablettform. Om de fungerar skulle de kunna ges till patienter redan innan de behöver söka vård på sjukhus.

Dessutom pågår studier på så kallande monoklonala antikroppar, det vill säga konstgjorda antikroppar som ska kunna ges direkt till sjuka patienter.

– Det ser lovande ut hittills men vi har inte resultaten på om det kommer fungera ännu.

No hay comentarios:

Publicar un comentario